kom på det när jag skulle rensa bland "mina favoriter"...hm...skulle jag radera även bloggplatsen...ELLER ska jag uppta mitt rätt sporadiska bloggande?

I-landsproblem? jupp...INDEED!

:)

i alla fall...så läste jag igenom de inlägg jag skrivit...o sist var nog efter valet i septemper...o då var det inte muntert direkt! O vad kom det sen?

Tja...ett partiledaravhopp, fler människor som hamnar i utanförskap, ännu fler arbetslösa ungdomar, fler FATTIGA barn i sverige och självklart så slog julhandeln megarekord....IGEN! Kort resumé för hösten.

Vintern kom i november, iskallt och för grönjävligt jobbigt när vårt vatten frös den 25e november....o så är det fortfarande....men efter julhelgen tog jag beslutet (ja....det är JAG som tar såna här beslut...då JAG äger mitt hus...) men med positiva hejarop från mannen som tröttnat såga hål i isar, kämpa med tredskandes vattenpumpar i arktiskt kyla....att borra efter vatten. Med allt det som kommer till....

i alla fall...nu har vi haft det så här att vi hämtar hinkar med vatten från vår mycket underbara granne Christina och fått låna dusch o tvättmaskin. Nu idag gjuter mannen plint för att vi ska kunna bygga upp det lilla beställda pumphuset och isolera detta så vi kan få in hela apparaturen från borrhålet till huset....

DET går faktiskt framåt alltså.

Själv har jag mått ganska shitty....varit oerhört trött, ingen energi, haft mycket värk i mina axlar och armbågar, ätit olika typer av smärtstillande och fått problem med både mage och hälsa. Mitt blodsockerprov före jul visade på diabetes 2, och jag har ju anat att vart det barkat....

Och sån fick jag en månads respit av min läkare....om jag tog mig i kragen o försökte vända trenden som visade alltför många siffror på vågen...(NÄR jag känner mig redo, får ni veta! inte förrns det!)...o kunde visa positivt besked...så slipper jag börja medicinera.

Så...nu går jag in i vecka 3 med LCHF...mat. För "DIET" vete fasiken om detta kan kallas....jag utesluter ALLT vad kolhydrater heter...eller...de kolisar jag äter är linfrö och solrosfrön och valnötter....nada mas...men SEN äter jag kött, fisk, fläsk, ägg, grädde, creme fraiche och massa grönsaker som växt OVANFÖR jord...för de har näst intill INGA kolhydrater.

Och detta går?

BRA! Jag som inte sovit en hel natt på säkert...flera år...har de 2 senaste veckorna sovit som en gris på natten, kanske varit uppe på toa EN gång, för att sen stupa tillbaka i sängen och tvärslockna. INTE setat uppe i timmar i soffan o zappat mig fyrkantig i ögonen. Jag skyndar inte hem som en galning för att få kasta mig i soffan o ligga där tills jag trillar ner i sängen. Jag vaknar utsövd och känner mig PIGG!

Och så min ledvärk...tja...i min frusna shoulder (40åringskärringaxel!) är jag ff stel i...men smärtorna i höger axel och mina armbågar och handleder är helt BORTA!! PÅ 2 sketna veckor????

Dessutom hade jag tid förra veckan för en cysta på handleden på ortopeden i kd...som smärtat enormt så fort jag försökt bära något i höger hand...den tiden ringde jag o avbokade...har inte nån tillstymmelse till knöl nu!

så...får jag ner mitt blodsocker o min värk som gör att jag kanske kan radikalt slippa allt vad medicin heter...så är det ett UNDER. Om jag går ner i vikt..så är det bonusvinst. Precis så tänker jag.

Varför blev det så här då? Tja...man ska ju rannsaka sitt inre...o oj...min viktresa från att vara extremt smal till rejält fet...den är lång och krånglig och svår och fel valda val och lathet och apati och fan anamma. Men ingen annan att skylla på än mig själv har jag ju!

Och jag har försökt än det ena och än det andra....Jag har viktväktat...gått ner och sen *vroooom* gått upp igen....jag har pulvrat mig och jag har gi:at mig...

gått ner i vikt...för att sen springa upp fortare än en hiss...i vikt.

Det handlar ju helt enkelt om den självbild man har...och självkänslan.

Ingen som känner mig skulle aldrig tro mig om jag sa att jag har taskig självbild o självkänsla...som har sånt självförtroende! MEN detta är ju helt två olika saker!

I min spegel..hemma i mitt sovrum...så ser jag inte Anne...XXX antal kilo...där ser jag ju Anne...38 kilo...alltså tvärt emot en anoretiker...som ser sig själva väga 345999 kilo o som i själva verket är ett benrangel på säkert knappt 35 kilo...

I hela min uppväxt fick jag veta att jag var sååå mager, så skran...fick alltid höra: du MÅSTE äta, Gun ger du inte flickan mat, HUUUUR kan man vara så smal?

Alla skulle bära mig, mäta mig...kan farbror K hålla EN hand runt min midja....osv osv.

Jag var aktiv, dansade, satt aldrig still, hade spring i benen, var extremt orolig, nervös, livrädd för att bli ensam, livrädd för döden, frös som en bannhund ja...allmänt osäker. O dessutom...så var jag ALDRIG hungrig! Jag hade inte hungerkänslor helt enkelt.

Sen började jag min viktresa iom mina första p-piller...och oj så skönt. Jag fick hull, jag blev tryggare, jag slapp höra alla tirader om min lätta/ringa vikt...jag fick lugn....och sen fortsatte vikten....och helt plötsligt...när jag gått från 38 kilo som jag vägde när jag tog studenten...så vägde jag snabbt FEMTIOÅTTA...och oj..." men du...har du gått upp i vikt, oj vad rund du blivit, amen ska du inte börja tänka på vikten nu....osv osv".....

O jag tänkte: VAD pratar folk om...jag mår ju bra nu! Jag är lugnare, nerverna är lixom inbäddade i fettet, de håller sig lugna och jag är varm och go.....

Sen efter barnafödande och allmänt "för gott leverne" utan motion...så ja...korta anne blivit en fyrkant.

Men nu gör jag inte detta FRÄMST för att gå ner i vikt...utan för att jag VET, läst, lärt mig, fått tydliga bevis framlagda för mig, att LCHF faktiskt hjälper mot diabetes och ledvärk...

Och jag märker ju reaktionerna...inte ska man väl äta SMÖR, grädde och hoppa över potatis och frukt. Varför inte? Jag har inte haft en light produkt i mitt kylskåp på bra länge...jag pratade med min fd man om detta förra veckan...o vi sa det båda två...På 90-talet var ju fett en förbannelse och light var helig ko!

I alla fall....den här gången vägrar jag nämligen väga mig....jag går på känslan....känslan av att känna mig lättare, att käkpartiet blir tydligare, att trosorna känns förstora,  att jag fått en midja, att fötter och knän värker inte...att jag kan böja mig ner utan att storkna när jag tar på mig stövlarna....att de nya jeansleggisna (3 veckor gamla i stl 48) sitter väldigt löst i mage o rumpa...att huden på bröstet känns...slätare...tunnare....

Såna här saker tänker jag gå på...ingen mäting eller vägning...jag tänker möjligt vis varje gång jag tar ut smörpaketet....jaha...så här MYCKET är ett halvkilo...jag undrar om jag gått ner ett smörpaket ännu måntro!

Nu får jag se om jag tänker fortsätta blogga om min nya variant på att äta...jag vet att jag kommer i alla fall berätta om vad min läkare säger om nästan 3 veckor...jag lovar.

Tyck inte jag är äcklig som har smör på osten, tyck inte jag är obekväm som inte äter det du äter, gör inte mitt ätande till ditt problem, gnäll inte om att fett är farligt och att jag måste äta frukt o grönsaker o att jag kan väl "unna mig..."....stötta mig i stället o ge mig en klapp på axeln, om JAG känner att JAG mår bra...så är det väl ändå DET som räknas.....eller?

Nu blir det kaffe med GRÄDDE i, och två Brieostbitar....;)

 

Karin

7 februari 2011 15:38

Vill bara önska dig ett stort LYCKA TILL!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I början av september 2001 stod det klart för mig att min mamma var helt utan hopp och hade förlorat slaget mot den mest vidriga sjukdom jag vet, cancer. Jag var nyseparerad, allt i mitt liv som förut varit så självklart och taget för givet, var he...

efter ha kommit ca 30 minuter till olycksplatsen o se sin älskade stora dotter stå med sin lillasyster i famnen på sin pappa fick mitt hjärta nästan att stanna idag.   två bilar som såg ut som mos...o där STÅR mina barn rätt upp o ner...utan en s...

har lite brådis så här på morgonen (as always!) men som sagt....de sista mornarna har jag ju vaknat FÖRE väckarklockan och det i sig självt är rent ooootroligt....roligt och gôtt!   kan det ha att göra med att jag lagt om kosten, att jag därför k...

Efter 10 år så brukar de flesta papper och arkiv preskiberas...dvs man får slänga det utan eftergifter....och i morse vaknade av jag en rejäl insikt... Nu i februari är det 10 år sen mitt första äktenskap gick åt skogen och dessutom dog min mamm...

   när man ägnar sig åt sig själv som jag gör i nuläget. Alltså med att äta lchf och förändra gamla invanda beteenden. Jag försöker inte SKRIKA ut att jag håller på att förändra mitt liv, att jag har varit nära att "åka dit" på sockret, jag...